Hildas andra bröllop!

I fredags började resan mot den stora festen. Jag hämtade upp Rasmus och Petra i Alby och halv tolv var vi äntligen på väg (efter att Rasmus gått vilse på centralen och diverse andra incidenter...). Vi skulle ta oss de 60 milen ner till Valje Herrgård (några mil från Kristianstad) för att få avnjuta vigseln och festen som Elin och Martin planerat i ett år. Hilda hade aldrig tidigare åkt bil längre en drygt en timme, så jag var lite nervös för hur det skulle gå. Hon började med att sova. Bra. En lång resa senare och bara två korta skrikattacker var vi framme. Kvart i sju var vi framme på Herrgården där några av våra vänner redan var samlade. Jeanette gjorde det klart för oss att vi skulle vara glada att vi sluppit handla och grilla, verkade som det varit svårt att komma överens. Och visst var vi glada, dukat bord med vin och grillat, bara vädret som kunde varit lite varmare. Alla ville hålla i Hilda, men hon ville mest sova. Lite konstigt med tanke på att hon sovit nästan hela vägen. Jag undrade hur vaken natten skulle bli...

Vi bodde i ett fristående hus med bara 3 rum, alla med egen ingång, och vårt rum var stort och fint. Min oro angående sömnen var obefogad, hon sov som vilken natt som helst.

Vi bodde i det högra huset.

Frukosten var väldigt god med bl a färska jordgubbar och gott bröd. Det var kul att de flesta av Herrgårdens 12 rum var bebodda av, som Elin kallade oss, "Stockholmskompisar". Efter en hel del piffande var alla klara att åka till vigseln. Bilfärd 20 min och sen linfärja (Hilda har nu åkt linfärja till båda sina bröllop!) till Ivö. Vi var förvarnade för kö till färjan och var därför ute i god tid, lite väl god tid kanske. 1 timme och 40 min för tidigt anlände vi till kyrkan. Vi tog en tur til Ivö klack och sen till färjelägret för korv- och glasspaus.

När alla satt tysta och väntade på att Elin och Martin med följe skulle tåga in i kyrkan lade Hilda av 3! rejäla brakare. De som satt nära hade svårt att hålla sig för skratt. Tyvärr gillade inte Hilda orgelmusik och vi var tvugna att gå ut redan efter 30 s. Jag gjorde ett försök att gå in igen och vi fick se när de läste sina löften för att bli man och hustru, sen var det kört igen. Kyrkomusik är tydligen inget för Hilda. Jag fick vandra runt bland gravar istället för att bevittna en vigsel. Tur för dig Hilda att solen sken!

Tillbaka till Herrgården var det jordgubbar och mousserande i väntan på brudparet. Efter brudskål var det middagssittning i timmarna fem. Hilda var bara vaken mellan förrätt och varmrätt, resten av festen spenderade hon i vagnen. När klockan närmade sig två tyckte både Hilda och jag att det räckte. Jeanette och Henrik vaktade Hilda medans jag sa godnatt till mina vänner. Jeanette var besviken för att Hilda inte börjat skrika, hon ville så gärna ta upp henne. Jag var dock glad att ha en nöjd liten unge att ta med mig till sängen.

Rasmus, Petra och Hilda utanför Valje Herrgård.

Efter en ny god frukost packade vi in oss i bilen och jag satte mig bakom ratten. Hilda sov och Rasmus "vilade". Resan gick bra ända fram till lite innan Södertälje, då hade hon fått nog. Hon skrek så tårarna sprutade och kroppen skakade. Tur att Tumba ligger nära Södertälje!

Igår var det många som ville säga hej till vår lilla sötnos. Först kom mormor och morfar, sen kom Erik och Majsan och när jag trodde att moster Sandra skulle ringa på dörren ringde Samaritvägen... Japp, det hade hon. 3 hållplatser för långt. Majsan och Erik fick passa Hilda när jag åkte för att hämta min söta syster.

Under kvällen pendlade Hildas humör mellan överlycklig och asarg. Vid halv nio somnade hon till slut i soffan och vi fick en lugn stund innan jag också somnade...