Nu var det länge sen...

Det har verkligen hänt massor den senaste tiden. Vi skulle klippa gräsmattan för första gången och Hilda fick såklart hjälpa till.

Tobbe har semester sen en vecka tillbaka och vi inledde den med en regnig grillfest. Tobbe grillade i det ihållande regnet i flera timmar till våra 35 hungriga gäster. Hilda tyckte att det var lite svårt att sova när så mycket hände här hemma, men mormor, morfar, farmor och en del andra gäster ryckte in med glädje. Till slut fick hon nog och somnade på tant Annas axel...

Vi hade ju planerat att segla med Bacchanten Raun (moderskeppet, dvs familjen Larbergs segelbåt) och Johan skulle följa med. Regnet och stormen stoppade våra planer. Vi fick ta en tur med Tudor på onsdagen istället, Johan följde såklart med. Vi åkte till Rastaholm för en god lunch. Patrik och Nina tog landvägen och mötte upp lagom när vi skulle beställa. Hilda var snäll hela båtturen och hade bra bordsskick på restaurangen. Tobbe hävdade att han inte fick beställa hamburgare (för att jag sa att jag inte skulle beställa det för att vi äter det så ofta hemma) så han beställde en skärgårdsröra istället. Hildas otålighet och Tobbes oro för regn fick oss att åka hemåt. Johan följde med oss till Herrgården i Tumba, vi skulle ju grilla hamburgare, Johans favoritmat.

Hilda handlar på Ica Maxi...

Hilda har fått en släng av 12-veckorskrisen. Hon behöver lite mer närhet och är lite gnälligare. Hon har lärt sig en massa nya saker och är mycket mer med än förut. Hon håller huvudet ordentligt, gillar tv och kan gärna sitta en stund vid datorn om hon får vara med pappa. När hon ligger i gymmet tittar hon hellre på böckerna än leker med katten. Ibland gillar hon att flyga flygplan ovanför pappas huvud. De gånger hon gillar det skrattar så hon kiknar, vi väntar bara på att hon ska kräkas rakt ner på pappas huvud...

Hilda kollar på sport...

Min rastlöshet slog till under lördagen, jag ville göra något. På väg in i duschen kom jag på vad, paddla. Vi ringde mina föräldrar, de var på väg från kanotklubben, men ställde upp på en tur till och vi bestämde att vi skulle ta en tur ner till Fridhemskanotisterna. Moster Sandra följde också med och vi paddla i dubbelkajaken med min pappa. Tobbe fick låna pappas nya kolfiberkajak och jag fick en hyrkajak från klubben. Vi paddlade den vanliga rundan medans Hilda var med mormor.

Allt gick bra, ingen trillade i sjön, men när vi kom tillbaka skrek Hilda hysteriskt. Hon hade nyss börjat skrika, men hon ville inte sluta. Till slut fattade hon att maten var inom räckhål och började äta. Vi kom hem kl 18 och hon somnade på studs och sov till kl 22, lite mat och sen fortsatt sömn. Vid sju imorse tyckte hon dock att hon sovit klart.