Frustrerad

Nu är det jobbigt att vara Hilda. "Varför ska det vara så svårt att ta sig framåt" ser man hur hon tänker. Hon lyckas numera dra upp benen under sig från magläge till krypställning. Ett framsteg. Hur gör man sen då? Efter en stund så lägger hon sig på mage och ser frustrerad och förbannad ut. Hon lyckas ta sig en bit längs golvet genom att rulla runt och dra sig lite längs golvet. Blir hon riktigt arg kan hon bara putta sig bakåt. Tyvärr hamnar hon ofta under olika möbler på dessa utflykter, när man drar fram henne ser han hur dåligt städat det var där under...

De som har barn som kryper tycker att vi ska vara nöjda så länge hon inte gör det. Det blir ju bara svårare och svårare att hålla koll sen. Jag ser ändå fram emot hennes krypande, förhoppningsvis minskar frustrationen lite då.

Hon tycker att det är roligt när det låter mycket. Hon försöker göra ljud med allt hon kan hitta. Hon hittar även på nya ljud man kan göra med munnen. I onsdags var vi hemma hos mormor och morfar på middag och då höll hon låda hela kvällen. Roligast var Farri (hunden). Hon följde honom med blicken hela tiden och ville gärna dra i hans päls.

Jag har provat att ge Hilda smörgås, men jag kan inte säga att hon gillat det. Det mesta har åkt ut igen. När hon däremot fick en bit tunnbröd i munnen hemma hos mormor och morfar såg hon nöjd ut, så nu har jag köpt hem ett stor påse.

När vi var på Maxi senast så hittade jag en bok för bebisar. Det heter "Fina saker" och är en titta-känn bok. Hon som brukar ha alla saker i munnen gillar faktiskt att sitta och känna och titta på bilderna. Nallen har t ex ludd i öronen och katten har morrhår. Imorse satt hon på golvet och bläddrade i boken. Hon tycker bäst om hunden med vit päls (älskling, det blir ingen hund ändå) och nallen med ludd i öronen.

Igår var Molly (Jessicas) och Samuel här med sina mammor. Jag fixade lite lunch och barnen lekte på golvet. Molly var så söt när hon kröp fram till Hilda och tog tag i hennes ansikte och pussade henne, flera gånger! Jag lyckades inte fånga själva pussarna på bild, med precis efter pusskalaset fick jag fram kameran.

Igår på eftermiddagen gick vi med Jenny och Molly till centrum (det var faktiskt ganska länge sen nu...). Jenny behövde gå till apoteket och vi behövde en promenad. Molly och Hilda blev så glada att se varandra, och då blir vi mammor så glada. Skönt att hinna prata med en vuxen människa en stund på dagen, kvällen är ju som ett töcken för det mesta. Efter alla ärenden i centrum så ville de små ha lite föda. Det blev fruktmos innan vi gick ut i mörkret. Hemma blev det stressigt, på 45 min skulle jag fixa i ordning mig själv för en kollegas disputationsfest och hinna ge Hilda mat. Vi klarade alla delar i uppdraget och lyckades vara framme på Tobbes jobb 2 min innan utsatt tid. Jag fick skjuts till Skärholmen och sen sa jag hejdå till mina älsklingar och tog t-banan. Festen var i Kårhuset Nymble på KTH. Kul att träffa kollegorna och få gå på fest! Det blev en väldigt lyckad kväll och jag kom i säng först vid ett. Hilda vaknade vid halv fyra och ville inte sova utan välling. Hilda älskar sin välling. Jag gick upp och fixade. Jobbigare än att amma, men nu är det slut med den delen av födan.

Idag skulle vi väl kanske ta oss utanför dörren, men det duggregnar och ser läskigt ut ute.