Hilda kryper ifrån mig

Igår på öppna förskolan så försvann Hilda. Inte långt och inte utan att jag såg det, men hon lämnade mig utom synhåll för att upptäcka världen. Hon känner väl sig trygg i dessa lokaler som vi spenderat så många timmar i. Jag blev allt lite stolt när hon kröp i väg mot egna äventyr. När jag läser detta om ett tag kommer jag inse hur skönt det var när man visste var man hade henne, men just nu känns det bara spännande!

Idag ska vi på studiebesök på två förskolor. Mollys pappa har ringt och bokat. Bra gjort! Ska bli intressant att se skillnaden mellan de och Ängsgården, i våra ögon skräckens förskola. Både jag och Jenny ser ofta, för vårt inre, den lilla flickan som apatiskt satt och lekte med bultbrädan. Inte en kul minnesbild.

Vi hann med mycket igår. Först var det en lugn morgon innan vi tog Saaben till Polisen. Hildas första pass skulle fixas. När vi väl parkerat och jag förstod att mitt Visa-kort inte accepterades av automaten var det till att kämpa. Bärandes på ett bylte bebis försökte jag ta hissen upp till Pressbyrån. Hissen var enligt en vänlig taxichaufför "alltid trasig". Typiskt. Hon upplyste om att man fick gå över spåren och ta rulltrappan. Så det gjorde vi. Efter att försökt att både få ta ut och växla pengar på pressbyrån fick jag beskedet att de inte kunde göra det. Han kunde växla om jag tog ut pengar i bankomaten. Jaha, då var det väl bara att göra det. Efter hela växlingscirkusen så skulle vi ner igen. Rulltrappan ner var trasig. Meh, hur har de tänkt sig att barnvagnar, rullstolar och gamla ska ta sig fram?!? En annan familj hade större problem en jag så att en anställd hade kommit för att byta riktning på den fungerande rulltrappan. Tur för oss! Efter hela denna utflykt kunde vi lägga i ett mynt och få ut vår biljett. Om vi hade hunnit få böter under tiden vet jag inte vad jag hade gjort. Skrikit kanske. Passet var sedan raskt ordnat. Ska hämta om en vecka och sen åka till solen!!!

Ska på rundan nu, hörs sen!