Hurra för Hilda!

Idag är det precis ett år sen vår lilla Hilda började livet utanför magen. Hurra, hurra, hurra, hurra!
Helt sjukt. Har det gått ett år? Ja, det verkar så. Hilda har mottagit många gratualtioner, en ändå från Japan! Tack för alla fina hälsningar!
Helgen kommer innebära kalas, både lördag och söndag. Det ser vi fram emot!

Hilda lär sig så mycket nya saker hela tiden. För ett tag sen började hon intressera sig för att stoppa tillbaka saker i olika lådor och fack. Hon hade t ex flyttat alla djur från en plastlåda till sin lilla resväska, mkt duktigt. Tobbe försöker lära henne att stoppa i den cylinderformade klossen i det runda hålet osv, hon lyckas ibland, men jag tror att det är mest tur.

Hon ska dra i alla lådor och skåp, men nu har jag iaf monterat barnsäkerhetslås på de flesta skåp i köket (synd bara att man glömmer bort det själv och står där och rycker...). Som Tobbe sa igår "hon är överallt där man inte vill att hon ska vara och gör allt hon vet att hon inte får göra", och så är det verkligen just nu.

Hilda har blivit en liten pappagris. Kul tycker jag. När pappa går så letar hon överallt efter honom och hittar hon honom inte står hon och pekar på dörren och säger "dä, dä, dä". En dag när Tobbe gick ur bilen så började hon storgråta och var helt otröstlig, jobbigt att köra med en hysteriskt ledsen Hilda i baksätet. Pappa är bäst, så måste det vara.

Är på jobbet nu, men ska lägga upp en film på när Hilda tar sina stapplande steg.

Hörs sen!