Mat är gott!

Hilda gillar att vara på marknivå. På mage helst. Hon försöker ta sig framåt genom att simma på golv och filtar. Det ser kul ut, men så mycket framåt kommer hon inte. Hon gillar att ligga och titta på pappa när han tar sin morgondusch och fixar frisyren. Tandborstning är också mycket spännande. Jag vände mig bort för att spotta och då blev hon förbannad, hon ville se på!

Morgonen är ju hennes bästa tid och det kanske delvis beror på att hon får läsa tidningen med oss. Imorse tog hon ett bra tag och rev en bit av den del pappa läste, inte uppskattat av mannen i familjen. Men Hilda ger inte upp så lätt, tidningen är en viktig del av nyhetsflödet.

Hon har äntligen fattat hur man sväljer och att det är gott med mat. Något som man kan utnyttja är att allt som man sätter i hennes händer åker in i munnen. Naturen har tänkt ut det bra. Hon äter ju gröt på kvällen och olika purér till lunch. Än så länge har hon ätit majs- och potatis, morot och broccoli. Igår fick hon lunch hemma hos mormor och morfar, det gick ner alltihopa. Hon lutar sig fram och försöker ta tag i skeden, som om jag inte är tillräckligt snabb...

I torsdags var vi på öppna förskolan. Det skulle bakas kanelbullar för att i förväg fira in kanelbullens dag. Jag erbjöd mig att baka ut en del av degen. Eftersom Molly hade både mamma och pappa med sig så kunde jag lämna Hilda i trygga famnar. Efter en liten stund var det dock bara mamma som gällde, jag fick lämna över bakandet till andra föräldrar med mindre kräsna ungar. Mammigheten sitter inte riktigt lika hårt längre. Pappa duger ganska ofta och även andra kan funka en stund. Skönt för mig och mysigt för andra.