"Men kryp då! Eller klappa händerna iaf!"

Tobbe har inget tålamod. Kanske ingen nyhet, men att det skulle gå ut över stackars Hilda;) Nu måste hon lära sig krypa och klappa händerna illa kvickt. Nä vi får nog skaffa mer tålamod, Hilda får göra saker i sin takt. Vi är ju helt och hållet frälsta av hennes söta miner och gulliga skratt. Att ha en dotter är ju fantastiskt.

Alla säger att hon har ändrat sig mycket den senaste tiden. Det är ju svårt för oss att se, men säger de det så kanske de har rätt. För ett tag sen så var det väldigt hårt i hennes överkäke. Nu har den ena framtanden tittat fram och nästa kommer nog vilken dag som helst. Idag har hon varit ovanligt gnällig, så det kan vara tandont som är orsaken. Hon biter ihop käkarna och gnisslar med sin nya tand. Det låter obehagligt, men man kan ju inte hindra henne.

Igår firade vi moster Astrid och morfar. Januari är ju stora födelsedagsmånaden. Det blev rödbetssoppa och pannkakor. Gott. Hilda fick smaka pannkaka, det såg ut som hon skulle kräkas. Vi provade igen. Samma min, det var inte populärt. Hon fick lite burkmat istället, bättre men inte topp. Kanske inte var hungrig. Hunden är iaf den populäraste familjemedlemen just nu. Hon följer varje steg han tar och skulle helst vilja dra honom i pälsen hela tiden. Vi vill inte utmana ödet så Farri får vara i fred, för det mesta. Vi andra vill att han ska vara tyst, Hilda gillar när han skäller. Konstig unge.

I lördags var det sim igen. Det var något fel på vattenvärmaren så det var bara drygt 30 grader. Kanske inte låter så kallt, men vi är vana vid 34 grader. Hilda verkade inte bry sig, hennes intensiva plaskande och hull värmde nog. Nästa gång är sista för denna kurs, men eftersom vi anmält oss till fortsättningen så blir det inget uppehåll utan vi måste fortsätta att gå upp tidigt på lördagarna...

På kvällen skulle Hilda till mormor och morfar. Vi hade bokat bord för fyra på en italiensk restaurang på Söder. Johan och Danne hade redan kommit dit när vi trillade in. Tre goda rätter (var) senare var vi mätta och nöjda, nästa stopp var Skrapans bar. Johan och Tobbe är höjdrädda och tyckte trappan upp de sista våningarna var jobbig. Johan led nog mest. Kvällen var väldigt trevlig och för min del helt nykter. Bilen skulle ju köras hemåt och Hilda skulle hämtas. Halv ett var det dags att lämna stan för denna gång och åka och göra vårt jobb som föräldrar.

I onsdags var det äntligen dags att träffa Molly och Jenny igen. Vi tog en pulkatur med de små. Jag och Jenny hade mycket att prata om, Hilda höll på att somna i pulkan. Väl vid en backe började Hilda gråta, dags att gå hem. Tur att vi nästan var hemma igen. Sen blev det lunch och lek innan tjejerna ville sova. Vi passade på att gå till centrum och göra några ärenden. Efter promenaden gick vi hem till Molly och lekte lite.

Pelle, min vän, var värd ett besök. Torsdagen bjöd på en lång promenad i Gubbängen och Tallkrogen. Lunch på en pizzeria och sen motion tillbaka igen. Efter denna trevliga date så åkte vi till Skärholmen, Polarn och pyrets rea började just denna dag. Åh, det fanns så mycket fint! Jag var tvungen att be om ett bidrag från mina föräldrar. Tobbe hade varit på möte i Västerås och mötte upp där vi stod mitt i butiken med vagnen full av kläder. Tobbe tyckte att farmor kunde bidra hon med, ett sms skickades med förfrågan. Vi köpte en massa fina grejer, tack för bidragen!