"Titta! Nu kryper jag!"

Efter sin lilla morgontupplur igår så kunde hon plötsligt krypa. Hur långt som helst. Eller iaf till det som var spännande nog. Hon har ju krupit några steg, max tre-fyra, i några veckor nu, men så igår var denna begränsning borta. Trots halt golv och hala byxor så kröp hon som hon inte gjort annat. Tobbe (som var hemma för sin lilla magåkomma) och jag skrattade högt. Hur gick detta till? Lärde hon sig i sömnen eller? Kul är det iaf! Hon ser så stor ut när hon kryper omkring och undersöker världen. Vår sötnos!

Idag har jag inte träffat henne på hela dagen. Jag åkte redan halv sju imorse, till Linköping. Det var första dagen med jobb på nästan 9 månader (tiden har gått sjukt fort, läskigt)! Faktiskt väldigt roligt och givande. Jag tror jag saknar att använda hjärnan... När jag kom hem strax efter sju så sov sötnosen i sin säng. Hon var väl trött efter en dag med pappa. De var visst på flera utflyker; först farmor, sen lampinköp och till sist farfar.

Nu är jag trött efter dagens strapatser, ser fram emot en vanlig vardag med Hilda imorgon. Nästa inlägg utlovas nya bilder. Kram och godnatt!